Geoteknisk undersökning – mark och grundläggning
En geoteknisk undersökning redogör för markens förutsättningar. Med ett geotekniskt underlag får du den information du behöver för att välja det mest lämpliga utförandet för grunden – och bygga säkert från start. För enklare projekt kan Buildly AI vägleda och hjälpa dig att ta fram en geoteknisk undersökning enligt GK1.
Marken är en av byggprojektets viktigaste delar
En geoteknisk undersökning används för att förstå markens förutsättningar innan man bygger. Den kan visa vilken jordart som finns på tomten, om marken är stabil, om det finns risk för sättningar och vilken grundläggning som kan vara lämplig.
Även en mindre byggnad behöver stå stabilt och säkert över tid. Felaktig grundläggning kan annars leda till sprickor, sättningar, fuktproblem och skador på byggnaden.
Geoteknisk undersökning handlar i grunden om att ta reda på om marken är lämplig att bygga på – innan man väljer grundläggning.
För enklare projekt med kända markförhållanden kan ett strukturerat underlag baserat på platsbesiktning, provgrop och foton räcka. Vid mer komplicerade markförhållanden krävs däremot geoteknisk sakkunnig och mer omfattande undersökning.
Vad är en geoteknisk undersökning?
En geoteknisk undersökning är ett underlag som beskriver markens och grundläggningens förutsättningar för ett byggprojekt. Syftet är att bedöma om marken är lämplig för den planerade åtgärden och om grundläggningen kan utföras på ett säkert och fackmässigt sätt.
En geoteknisk undersökning kan exempelvis visa:
- Jordart och jordlager
- Bergnivå
- Grundvattennivå
- Markens bärighet
- Sättningsrisk
- Stabilitet
- Risk för ras eller skred
- Radonrisk i vissa fall
- Om marken består av lera, sand, grus, morän, berg, torv eller fyllnadsmassor
- Lämplig grundläggningsmetod
För större eller mer komplicerade projekt utförs geotekniska undersökningar normalt av geotekniska företag genom fältundersökningar, sondering, provtagning och ibland laboratorieprov. För enklare projekt med kända markförhållanden kan underlaget bygga på platsbesiktning, provgrop, foton och tillgängliga kartunderlag.
Det är inte bara byggnaden som avgör hur man ska grunda. Marken under byggnaden är minst lika viktig.
Vanliga jordarter och deras bärförmåga
Olika jordarter beter sig helt olika under en byggnad. Vissa är dränerande och stabila, andra håller vatten och sätter sig under last. Här är en översikt av de vanligaste jordarterna i svensk mark, deras typiska tjocklek och hur de påverkar grundläggningen.
| Jordart | Typisk tjocklek | Egenskaper | Bärförmåga |
|---|---|---|---|
| Matjord | 0,2–0,5 m | Organiskt material, växtdelar, mycket sättningsbenägen. | Låg / OlämpligIngen – ska alltid schaktas bort innan grundläggning. |
| Sand | Varierande, ofta 1–5 m | Grovkornig, dränerande, stabil i fast lagring. | GodGod. Lämplig för platta på mark och plintar. |
| Grus | Varierande, ofta 1–5 m | Grovkornig, mycket dränerande, låg sättningsrisk. | GodMycket god. Utmärkt för de flesta grundläggningar. |
| Morän | Ofta flera meter, kan vara tunt över berg | Blandning av ler, silt, sand och stenar. Tät och fast. | GodGod till mycket god vid fast lagring. |
| Silt | Varierande, 0,5–flera meter | Finkornig, känslig för vatten, kan bli flytande (tjälfarlig). | MåttligLåg till måttlig – kräver normalt geoteknisk bedömning. |
| Lera | Kan vara 1 till över 50 m i lerslätter | Finkornig, tät, vattenhållande, sättnings- och skredbenägen. | Låg / OlämpligLåg. Kräver geotekniker och ofta pålning eller särskild grundläggning. |
| Torv / organisk jord | Varierande, 0,5–flera meter | Mycket lös, hög vattenhalt, kraftiga och långvariga sättningar. | Låg / OlämpligIngen – ska schaktas bort eller pålas igenom. |
| Fyllnadsmassor | Varierande, ofta okänt | Påförda massor av blandat material, osäker sammansättning. | Låg / OlämpligOkänd – kräver alltid undersökning av sakkunnig. |
| Berg | Underliggande, ofta synligt i berg-i-dagen | Fast berggrund, kan ha sprickor och grundvatten. | GodMycket god. Grundläggning direkt på berg är optimal. |
Bärförmågan beror inte bara på jordarten utan även på lagring, vattenhalt, grundvattennivå och lasten från byggnaden. Vid lera, silt, torv eller fyllnadsmassor ska du alltid anlita geoteknisk sakkunnig.
Platsbesiktning, provgrop och enkel markkontroll
En geoteknisk undersökning bör bygga på faktisk observation av platsen. Därför är platsbesiktning, foton och gärna provgrop eller enkel markkontroll viktiga delar av underlaget.
En enkel provgrop kan visa
- Matjord över fastare jord
- Sand, grus eller morän
- Berg nära markytan
- Lera, silt, torv eller fyllnadsmassor
- Vatten i gropen
- Svår att avgöra jordart
- Fuktig eller svårdränerad mark
Vad som ska leda till stopp
Fast grus, sand, morän, berg eller enkel matjord över fastare jord är ofta gynnsamma förhållanden. Lera, silt, torv, fyllnadsmassor, vatten i provgropen eller oklar jordart ska däremot leda till stopp och bedömning av geoteknisk sakkunnig.
Vad kan man titta efter?
- Står befintliga byggnader stabilt?
- Finns sprickor i befintliga byggnader?
- Är marken mjuk eller blöt?
- Finns synligt berg?
- Är tomten plan eller sluttande?
- Finns stora nivåskillnader eller fyllnadsmassor?
- Finns diken eller vatten nära?
- Finns källare- eller dräneringsproblem?
- Har grannar haft sättningsproblem?
- Finns lera eller högt grundvatten i området?
- Har marken varit våtmark, sjöbotten eller utfyllnad?
- Finns ledningar, vägar, murar eller byggnader nära?
Detta ersätter inte en fackmässig geoteknisk undersökning, men hjälper dig att förstå om projektet verkar enkelt eller om geotekniker bör anlitas.
Geoteknisk undersökning som underlag
I många byggprojekt vill kommunen se underlag som visar att marken är lämplig för den planerade åtgärden och att grundläggningen är rimligt vald. En geoteknisk undersökning eller markbedömning blir då en viktig del av underlaget inför startbesked.
Geoteknisk information kan behövas för:
Marken påverkar ofta flera andra tekniska handlingar. Därför bör geotekniken inte ses som en separat fråga, utan som en del av projekteringen.
Vanliga misstag vid mark och grundläggning
- Man antar att marken är bra utan att kontrollera
- Man bygger på fyllnadsmassor utan bedömning
- Man underskattar lera och sättningsrisk
- Man glömmer grundvattennivå
- Man väljer grundläggning innan marken är kontrollerad
- Man bygger tungt på mark som inte klarar lasten
- Man missar fuktrisker och dränering
- Man gör större uppfyllnader utan att bedöma stabilitet
- Man bygger i sluttning utan att kontrollera ras- eller skredrisk
- Man kontrollerar inte omgivningspåverkan
- Man saknar dokumentation när kommunen frågar
- Man tror att små byggnader aldrig behöver markbedömning
- Man tar in geoteknik för sent i projektet
- Man försöker använda ett förenklat underlag trots att projektet kräver fackmässig geoteknisk utredning
Checklista innan du bygger på marken
Byggnaden
- Är det nybyggnad eller tillbyggnad?
- Är byggnaden ett förråd, garage, carport eller komplementbyggnad?
- Ska människor vistas där regelbundet?
- Är byggnaden högst 50 m² och en våning?
Platsen och marken
- Är marken plan eller svagt lutande?
- Finns synligt berg?
- Vet du vilken jordart som finns?
- Finns lera, silt, torv, fyllnadsmassor eller mjuk mark?
- Finns hög grundvattennivå eller vatten i provgrop?
- Finns risk för sättningar, ras, skred eller erosion?
- Finns befintliga byggnader med sprickor?
Underlag och grundläggning
- Har platsen besiktigats och fotodokumenterats?
- Har provgrop eller enkel markkontroll gjorts?
- Har du kontrollerat jordartskarta?
- Är grundläggningen enkel (platta, plint, krypgrund eller berg)?
- Finns känslig omgivning nära placeringen?
- Har du dokumenterat markförhållandena?
Är du osäker? Få vägledning om geoteknisk undersökning och markbedömning med Buildly AI innan du bygger.
Skapa geoteknisk undersökning med Buildly AIGK1 för enklare projekt
Geotekniska undersökningar delas in i tre kategorier beroende på projektets komplexitet och risk: GK1, GK2 och GK3. Kategorin avgör hur omfattande undersökningen behöver vara och vem som ska utföra den.
Enkla projekt
Kända markförhållanden, enkel grundläggning och låg risk. Inga laboratorieprover krävs. Kan utföras av dig själv under vissa förutsättningar.
Normala projekt
Kräver geoteknisk bedömning, fältundersökning och laboratorieprover. Ska utföras av geotekniker.
Komplicerade projekt
Svåra markförhållanden, stora laster eller hög risk. Kräver omfattande fältsondering och laboratorieprover. Ska utföras av geotekniker.
Buildly.se – vägledning för GK1
För enklare projekt som faller inom GK1 kan du själv ta fram underlaget – det krävs inga laboratorieprover. På Buildly.se får du steg-för-steg vägledning: du svarar på enkla frågor om byggnaden, platsen, marken och grundläggningen, och Buildly AI hjälper dig att strukturera en GK1-handling.
- 1Svara på enkla frågor om byggnaden, platsen och planerad grundläggning
- 2Gör en enkel platsbedömning och dokumentera med foton
- 3Redovisa om provgrop eller markkontroll har utförts
- 4Buildly AI analyserar svaren och kontrollerar om projektet passar GK1
- 5Om projektet är för komplext stoppar AI och hänvisar till geoteknisk sakkunnig
- 6Om projektet är tillräckligt enkelt skapas en strukturerad GK1-handling
Buildly AI ersätter inte en geotekniker. Om projektet visar tecken på komplicerade markförhållanden, sättningsrisk, slänt eller höga laster hänvisar vi vidare till GK2/GK3 och sakkunnig.
Vanliga frågor om geoteknisk undersökning
Officiella källor
Boverket
Läs mer om tekniska egenskapskrav, byggprocessen och krav på byggnadsverk.
Besök sidanPlan- och bygglagen (PBL)
Läs lagen som styr bygglov, anmälan, tekniska krav och byggherrens ansvar.
Besök sidanPlan- och byggförordningen (PBF)
Regler som kompletterar Plan- och bygglagen och beskriver krav i byggprocessen.
Besök sidanRelaterade sidor
Buildly.se
Buildly AI är framtidens digitala byggkonsult som hjälper dig att förstå vad som gäller för ditt projekt, kontrollera krav och ta fram tekniska handlingar snabbare.
Bygglovsbefriade åtgärder och vad som ändå kan krävas.
Läs merVad man kan bygga utan bygglov och vilka regler som gäller.
Läs merAttefallsregler, komplementbyggnad och komplementbostadshus.
Läs merAttefallshus 30 kvm, bygglovsbefrielse och tekniska krav.
Läs merKontrollplaner, mallar och projektspecifika krav.
Läs merRitningar, dokument och tekniska handlingar vid bygglov.
Läs merBygglovshandlingar inför bygglov och startbesked.
Läs merFriggebod 15 kvm, pottregler och placering.
Läs merStaket, plank, mur och bygglovsplikt.
Läs merRenovera kök, ventilation, vatten/avlopp och tekniska krav.
Läs merBygga uterum, bygglov och tekniska krav.
Läs merRiskbedömningar i byggprojekt och koppling till kontrollplan.
Läs merBygga hus – från idé till slutbesked.
Läs merBygglov för altan, höjd, räcken och inglasning.
Läs merFriggebod regler, area, höjd och placering.
Läs merBärande konstruktioner, dimensionering och tekniskt samråd.
Läs merInformation: Innehållet på sidan är generell vägledning. Markförhållanden kan variera kraftigt mellan fastigheter. Vid osäker mark, större byggnader, lera, silt, torv, fyllnadsmassor, sluttande tomt, hög grundvattennivå, sättningsrisk, ras, skred, erosion eller känslig omgivning bör sakkunnig geotekniker anlitas.
Buildly AI ger vägledning och hjälper dig att strukturera enklare underlag och tekniska handlingar, men ersätter inte en fackmässig geoteknisk undersökning, fältsondering, laboratorieprov, geoteknisk projektering eller ansvarig geotekniker i komplicerade eller riskfyllda projekt.
Osäker på om du behöver geoteknisk undersökning?
Innan du bygger är det viktigt att förstå marken. Med Buildly AI kan du få vägledning om vad som bör kontrolleras och när du bör ta hjälp av geoteknisk sakkunnig.